Ett liv präglat av fotboll

År 1999 vann han allsvenska skytteligan. Efter det satte karriären fart och skyttekungen Marcus Allbäck fick spela i både landslaget och i några av de största ligorna i Europa. Vi har träffat det före detta fotbollsproffset för att prata om karriären, tiden som ledare för svenska landslaget och hans engagemang för idrotten.

STEFAN ALLBÄCK, Marcus pappa, spelade flera år i Örgryte IS och är en riktig ÖIS-are. Så när Marcus föddes på Östra sjukhuset en julidag 1973 ringde hans pappa 10 minuter efter födseln till klubbens kansli och registrerade ett medlemsskap för “killen som nu kommit”.
– Min farbror spelade också i Öis och min farfar var tränare i Öis. Min relation till klubben är otroligt stark så när mina barn föddes gjorde jag samma som pappa – ringde till kanslit och såg till att de blev medlemmar, skrattar Marcus när vi ses över en lunch på Saltsjö Pir i Fisksätra marina.

ATT MARCUS REDAN SOM femåring började sin karriär i Öis fotbollsskola är därför inte särskilt konstigt. Vid sidan av det provade han på de flesta sporterna under uppväxten i Påvelund och Hovås, Göteborg, som hockey, tennis och bordtennis. Men det var fotboll hans hjärta klappade mest for och att han en dag skulle bli fotbollsproffi var en självklar dröm.
– På rasterna i skolan spelade jag bara fotboll. Kom in dyngsvettig, hade lektion, sen ut på planen igen …

NÄR HAN VAR MELLAN tio till tolv åt spelade han i Nordsren IF innan han som 12-åring kom tillbaka till Öis. Där spelade han fram till åt 1997 då han, under några månader, lånades ut till italienska AS Bari.
– Det var fantastiskt häftigt att spela där. Jag lärde mig otroligt mycket och fick möta världs­stjärnor som Zidane, Maldini, Totti … När jag kom tillbaka till Öis hade jag mitt bästa år och vann allsvenska skytteligan med 15 mål, berättar Marcus.

TITELN SOM SVERIGES skyttekung år 1999 satte fart på karriären och Marcus värvades till hol­ländska Heerenveen där han gjorde 25 mål på 48 matcher! Målmässigt sett var det hans bästa tid, enligt honom själv, och de stora klubbarna fick upp ögonen för den snabba anfallaren. Engelska Aston Villa var en av dem. Och när Marcus åkte till England for att skriva under kontraktet med klubben slog barndomsdröm­men om att få spela I Premier League in.
– Det var den mest omtumlande veckan i mitt liv där allt jag drömt om hände på fem dagar.

Först blev jag pappa för första gången. Två dagar efter det skrev jag under det största kontraket jag kunde tänka mig. Sen åkte jag till Japan för att spela i mitt första VM.
Men att vara borta från frun Suzanne och nyfödda Phillippa var såklart tufft för dem båda och Marcus ringde hem varje dag för att höra hur det var med “hans lilla tjej”.
– När jag kom hem efter fem veckor och träffade Philippa bara skrek hon. Jag undrade om det var för att jag höll henne fel. Då sa min fru: “Nej Marcus, hon har kolik, och har skrikit såhär hela tiden.” Hon hade alltså hållit Phillipas kolik hemlig för mig för att jag skulle kunna fokusera på VM … Jag blir helt rörd när jag tänker på vad hon gjorde för mig då, och hur mycket hon har ställt upp för mig under min karriär. Suzanne är min idol, säger Marcus med tårar stigande i ögonen.

 

COACHA LANDSLAGET. Efter karriären som professionell fotbollsspelare arbetade Allbäck som tränare för landslaget tillsammans med Erik Hamren under nästan sju års tid. •1 början var det inte hett lätt, men sen blev det kul. Jag visste exak1 vad killarna ville ha och inte ville ha', säger Marcus.

EFTER VM I JAPAN följde totalt nio år som professionell spelare i klubbarna Aston Villa, Hansa Rostock, FC Köpenhamn och så slutligen i klubben där allt en gång började, Öis. Under 1999-2008 var Marcus också en viktig spelare för svenska landslaget och medverkade i tre Europamästerskap och två Vårldsmästerkap. Totalt spelade han 519 matcher i sin proffskarriär, gjorde 194 mål och är utnämnd till Sveriges sjunde bästa lands­lagsmålskytt genom tiderna. Men vilket är hans mest minnesvärda ögonblick under fotbollskarriären?

– Min första VM-match år 2002 i Ja­pan. Planen var perfekt, arenan smockfull och hemma i Sverige visste jag att mil­jontals människor satt bänkade framför TV:n. Som liten hade jag drömt om att fa spela i ett världsmästerskap, och nu stod jag där i tröja nummer 10 och lyssnade på svenska nationalsången. Jag kommer ihåg att jag viskade till Anders Svensson som stod bredvid mig: “Nu far vi fan njuta av det här.”

Vad är du mest stolt över under i din karriär?
– Jag är stolt över att ha representerat Sverige i mästerskap. Sen är jag stolt över min kärlek till Öis och att jag fatt repre­sentera den klubben.

Du blev, efter fem mästerskap, ledare åt landslaget. Hur funkar det att coacha sina forna lagkamrater?
– Det var såklart speciellt att behöva säga till dem som jag spelat med under så många år. I början var det inte helt lätt, men sen blev det kul. Jag visste exakt vad killarna ville ha och inte ville ha. Var de ville bo och hur ett upplägg skulle se ut. Och det var just Erik Hamrens poäng när han tog in mig – att han ville ha en ledare som varit spelare i landslaget.

Spelar du själv något Idag?
– Nej … Men jag gjorde faktiskt en division 4 match i Järpens IF förra sommaren. Jag hade först tänkt spela en halvlek, men sen blev det en hel match. Jag var helt slut efter den och trött i flera dagar. Jag fyller 47 snart och tycker att jag håller mig i bra form men det är så lätt att dra av en hälsena du vet, skrattar Marcus.

Skadade du dig mycket under din fotbollskarrlär?
– Nja, visst hade jag några skador men aldrig några som påverkade mitt arbete. Jag har ope­rerat båda ljumskarna och en menisk. En fotled har gått av och så har jag slitit av tre ledband i ena foten. Sen har jag brutit näsan tre gånger och en gång gick vadbenet av. Den var inte skön …

SPELAR FOTBOLL GÖR HAN alltså inte längre, däremot är Marcus strakt engagerad i sporten och var en av dem som slöt upp i kampen för Boovallen i Nacka hösten 2019.
– För mig var det en självklarhet att dra mitt strå till stacken. Det absolut viktigaste är att det finns anläggningar som ger utrymme till spon­tanidrott för våra barn. Och då tänker jag inte bara på fotboll, utan på alla sporter. Barn idag är så bekväma och finns inte tillgängligheten till hallar och planer är det lätt hänt att de bara sitter framför sina skärmar. Idrotten är också viktig för att den håller barnen borta från så mycket skit, som alkohol och droger.

ENGAGEMANGET FÖR SPORT har också lett till att Marcus idag sitter i styrelsen för Sverige United, en stiftelse som jobbar för ökad mångfald och integration med fotbollen som verktyg. Men främst arbetar han idag som sportagent på sin gamla vän Martin Dahlins fotbollsagentur, MD Management.
– Jag har arbetat som agent i 3,5 år nu och har hand om cirka 15 killar, där fyra stycken är proffs utomlands. Förhoppningen är att de med min hjälp kan nå sina fotbollsdrömmar, precis som jag en gång gjorde, ler Marcus.

MARCUS ALLBÄCK

ÅLDER: 46 år.
BOR:  Saltsjöbadne
FAMILJ: Hustrun Suzanne och barnen Philippa, 18, och Rasmus, 16,
YRKE: Före detta fotbollsproffs som var en av Sveriges bästa anfallare. Arbetar idag som sportagent på MD Managment
FOTBOLLSKARRIÄR I URVAL: Tidigare framgångsrik anfallare i förts Örgryte IS (Öis), därefter proffs i bland annat Italien (AS Bari), Holland (SC Heerenveen), Storbritannien (Aston VIlla), Tyskland (FC Hansa Rostock) och FC Köpenhamn. Spelade också i landslaget 1999-2008
UTMÄRKELSER I URVAL: Allsvensk skyttekung 1999, svensk cupmästare med Öis, dansk ligamästare 2006 och 2007 pch Cjampoins League spel med FC Köpenhamn 2006

TEXT OCH FOTO: FRIDA LENHOLM

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*