17.01.17

Broarna över Årstaviken

Broarna över Årstaviken

Stan är full av vatten. Eftersom Stockholm är byggt på en massa öar har i alla tider broar varit nödvändiga. Historiskt kunde en bro också vara en fara eftersom man samtidigt underlättade för fienden att ta sig in. Stockholms höga broar med upp till 32 meter segelfri höjd är ett betydande inslag i Stockholms stadsbild och är inte sällan arkitektoniska praktverk

Årstabroarna är två parallellgående järnvägsbroar över Årstaviken, som tillsammans har fyra järnvägsspår. Den östra, äldre bron är avsedd för södergående och den västra, nyare för norrgående trafik. Detta följer den svenska principen med vänstertrafik på järnväg.

Den första järnvägsförbindelsen över Årstaviken byggdes 1860 i samband med Västra stambanans sträckning till Södra station. Då uppfördes en låg järnvägsbank med en svängbro över viken i höjd med nuvarande Liljeholmsbron. När Hammarbyleden anlades i mitten på 1920-talet krävde den ökande trafiken och hinderliga broöppningar en ny bro och en ny högre Årstabro tog över järnvägstrafiken. Årstabron var en del av ett större infrastrukturprojekt som innefattade Liljeholmsbron, Skansbron och Danviksbron samt Hammarby sluss och Danvikskanalen. Projektet avlastade Slussen från fartygstrafik som nu kunde gå via Hammarbyleden och Danvikskanalen.

Den nya sträckningen för Västra stambanan utstakades i mitten av 1910-talet och en internationell tävling för en bro utlystes strax efter kriget. När tävlingstiden var slut den 15 maj 1919 hade 34 förslag kommit in. Arkitekttävlingens första pris hade lämnats av Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg AG med Sven Markelius och Olof Lundgren som arkitekter och Arcus AB som konstruktör. Efter omfattande diskussioner och omarbetningar av förslaget kunde 1923 ett avtal tecknas mellan SJ och Stockholms stad, vilket ledde till arbetenas påbörjande samma år och den östra Årstabron stod klar 1929.

Brons 20 valvbågar är gjutna i betong i kombination med ett större, cirka 150 meter långt brospann i stålfackverk. Grundläggningen av bropelarna under vatten utfördes med hjälp av kassuner som med tryckluft och övertryck kunde hållas täta, en metod som användes för första gången i Sverige. Valvbågarna göts med hjälp av en flyttbar form. I farleden norr om Årsta holmar dominerar två höga pyloner brons utseende. Detta var inte bara ett estetiskt grepp utan även ett praktiskt; spannet mellan pylonerna kunde lyftas upp för passage av höga fartyg men sedan 1973 är spannet låst och fastsvetsat i nedsänkt läge. Då hade Södertäljekanalen och segelfartygens minskade betydelse lett till att spannet under 1960-talet bara lyfts enstaka gånger per år.

Bron var på sin tid Sveriges längsta bro med en längd på 753 meter och bredden är nio meter. Segelfri höjd söder om Årsta holmar är 26 meter och segelbar bredd är 75 meter. Bron invigdes den 23 november 1929 av kung Gustaf V. Kostnaden uppgick till cirka 11 miljoner kronor. Bron klassades 1986 som byggnadsminne och är avbildad på ett frimärke från 1956.

På bropelarens sida syns ”hyllan”, upplag för järnöverbyggnad av en framtida gatubro. Gatubrons järnöverbyggnad skulle vila på bropelarnas sidor vars bredd ökades i form av en hylla på varje sida och med överkant cirka 1,5 meter över vattenytan. Dessa hyllor är det enda som syns idag av de utförda förberedelserna. Gatubron byggdes aldrig och ett problem i sammanhanget var att bågspannet över den södra farleden begränsade en körbana till tre körfält, vilket på 1960-talet ansågs vara för smalt.

I musikgruppen ABBA´s video ”The Day Before You Came” från 1982 förekommer en helikopteråkning längs gamla Årstabron, en filmsekvens som gjorde bron internationellt berömd.

När den gamla Årstabron inte längre räckte till att upprätthålla tågtrafiken till och från Stockholms Central utlystes en internationell tävling för en ny bro. Den brittiske arkitekten Norman Foster vann med sitt bidrag i form av en mycket slank bro, som liksom ett tunt streck avtecknade sig framför den gamla bron.  År 2000 började byggnadsarbetet och bron konstruerades så slank att ingenjörerna hade svårigheter att få plats med all armering och den dubbelkrökta undersidan av bron ställde timmermän och armerare inför extra utmaningar. Den låga bygghöjden tillät inte heller tyngden av ett konventionellt rälsmontage och bädd av makadam utan rälerna monterades direkt utan slipers i betongbanan.

Bron är ihålig, inuti finns en inspektionsgång och försörjningsledningar. De tio bropelarna är grundlagda på berg, delvis 35 meter under vattennivån. Betongen är rödfärgad i motsvarande falu rödfärg. Bron har två järnvägsspår, en gång- och cykelbana på västra sidan och en körbana för servicefordon på östra sidan. Bron är 833 meter lång, 19,5 meter bred och har 26 meter segelfri höjd. Bron invigdes 28 augusti 2005 av kung Carl XVI Gustaf.

En liknande inskription som på östra bron (vilken lyder: Denna bro uppfördes under Konung Gustav Vs regering 1925-1929) finns på västra brons sida på Södermalm, texten lyder: Denna bro uppfördes 2000-2005 under Konung Carl XVI Gustafs regenttid.