27.02.17

Allt och inget

Allt och inget

Att ta steget från tonårsidol till fullfjädrad artist med en publik i alla åldrar över hela världen är inte alltid lätt. Inte ens för Darin, tidigare beskriven som ”den perfekta popstjärnan” var det helt smärtfritt. Darin Zanyar har nu hittat en ny, något annorlunda stil från den tidigare producerade poppiga, och fokuserar på att göra det han själv vill, fullt ut. Vasastan magasin träffade honom för ett samtal om både framtiden och historien.

Darin var bara 17 år när han klev in till juryn i den första säsongen av svenska ”Idol” och sjöng brallan av samtliga jurymedlemmar. Antagligen anade han inte vilken boll det var han satte i rullning då. Darin skulle komma tvåa i tävlingen, men året efter Idol var han den mest omskrivna personen i Sverige och kunde knappt gå hemifrån på grund av hysteriska fans som följde honom överallt. Nu, tretton år senare, har både han och hans musik utvecklats och hans lyssnarskara har såväl breddats som djupnat.

– Just nu är jag ungefär halvvägs med min nya platta. Jag har skrivit en halv skiva, men har samtidigt börjat spela in. Den är på svenska och jag gör den helt på mitt sätt, fullt ut, berättar Darin när vi ses på en av hans favoritrestauranger i Vasastan, Sangria vid Vanadisplan ”de har grymma tapas och grym sangria här”. Han håller på att renovera sin bostad och skrattar att han är för tillfället hemlös.

Önskan att göra musiken helt på sitt sätt gjorde att Darin för två år sedan satsade allt han hade och startade ett eget skivbolag som än så länge fokuserar på den egna musiken. Nu kan han låta det ta den tid det behöver. Utan att känna någon press och med de bästa musikerna han kan hitta i den bästa studion som finns.

– Det var inte så att andra människor ville hålla kvar mig i något som jag hade gått ifrån, jag har oftast fått göra ungefär som jag vill, men nu ville jag göra på 100 provent på mitt sätt. Jag har till exempel en stråkorkester på 30 personer och behöver inte anpassa mig efter andra eller annat. Jag har nästan bara levande musik och väldigt lite produktion. Det var en stor risk att investera så mycket, men det visade sig att det lönade sig. Jag kan titta tillbaka på andra beslut jag har fattat och undra hur jag vågade, men jag tänker att man ändå lär sig av sina misstag.

I år fyller Darin 30 år. Han noterar att förr i tiden såg människor äldre ut när de var 30 än idag. Själv ser han ut att vara max 25. Eftersom han började jobba så tidigt hade han sin ålderskris för länge sen. När han var 24 insåg han att han skulle bli vuxen, och att ett nytt kapitel började.

Hur klarade du tonåren, man har ju inte ens hittat sig själv när man är 16, och så fick du plötsligt hantera en osannolik framgång och enorma mängder hysteriska fans?

– Jag vet, men jag tyckte att jag var stor och vuxen och att jag visste allt. Det kanske var bra egentligen, även om jag gick miste om lite vanlig tonårstid.

Det svåra som 24-åring var osäkerheten om han var tvungen att vara på nåt nytt sätt. Eftersom han insåg att man inte måste ändra sin personlighet bara för att man mognar blev krisen inte större än så.

– Jag började fundera på saker jag inte hade tänkt på innan. Lite filosofiskt. Det är inte riktigt så längre för mig, men jag älskar att tänka på stora flummiga frågor som typ meningen med livet. Det är viktigt för mig att känna att mitt liv har mening. Jag försöker att tänka på allt som ett äventyr och go with the flow.

Hur såg livet ut när du var 24?

– Jag hade precis flyttat till Vasastan, sa upp alla mina åtaganden, gjorde ingen musik och reste massor. Jag kände att jag ville hitta mig själv, göra sånt jag hade missat.

Skivbolaget förstod mig, jag hade ett jättebra team och de hjälpte mig mycket. Men jag har aldrig tvekat på mitt yrkesval, även om jag kanske har tvekat på om det kommer att funka. Jag har alltid känt att jag gör rätt grej.

Darin återkommer flera gånger under vårt samtal till sina resor och hur viktiga de är för honom. Han reser fortfarande hela tiden, LA ena veckan och New York nästa. Är han hemma nån månad så passar han på att sticka till Berlin, en favoritstad där han tidigare har bott. Eftersom en artist bara jobbar med sig själv är det viktigt att ta in nya saker och upptäcka nya ställen menar han.

Det var när Darin var med i ”Så mycket bättre” som han för första gången gav sig på att sjunga på svenska vilket gav honom nya och äldre lyssnare. Efter hans svenska album ”Fjärilar i magen” som kom för två år blev han än mer folklig.

– Jag spelade på Cirkus förra året och i nån recension stod att det i publiken var ett gäng skulle kunna varit på en Mötley Crüe konsert, ett annat på en klassisk konsert och ytterligare ett på Justin Bieber. Det är coolt med en sådan blandning, jag har inte nått ut på det sättet tidigare.

Samtidigt som Darin fokuserar på det svenska i Sverige har han för första gången satsat på Asien med den tidigare engelska plattan Exit. Trots att han inte tidigare varit där har en fanskara, särskilt efter att hans låt Nobody knows var med i en stor kinesisk reklam på bästa sändningstid i största kanalen. Han berättar att publiken kan vartenda ord i sångerna och sjunger med hela tiden.

darin_dscf2285

Att ha flera saker på gång samtidigt passar honom. Så har han nu med, han är i Los Angeles titt som tätt och jobbar med en brittisk låtskrivare där för ”en helt annan grej, den kommer längre fram”.

– Det är samma stil men två olika språk. Jag känner mig lika hemma i båda språken, men det svenska blir lite närmare och mer personligt. Jag kan inte skriva texter på kurdiska heller.

Darins föräldrar kom som flyktingar till Sverige från irakiska Kurdistan via Iran och större delen av Europa 1980. Darin är född i Sverige och känner sig hemma både här och där, samtidigt som han känner sig varken svensk eller kurdisk.

– Jag håller på med en låt som heter Identitetslös, jag får se om den kommer med på nya skivan. Det är flummigt, jag känner mig som allt och inget. På ett sätt är det svårare att känna mig som kurdisk, jag har bara varit där tre gånger, men jag pratar flytande kurdiska. Jag tror många som har rötter på fler ställen kan relatera till det. Där jag växte upp i Kista hade typ hälften utländsk bakgrund, vilket var bra. Sen flyttade vi till Viksjö, där var jag den enda med utländsk bakgrund. Det var som en liten lantlig småstad. Jag är glad för de nya perspektiven.

När insåg du att det var artist du skulle bli?

– Jag har aldrig gillat att stå i centrum, men jag har hamnat där för att jag har gillat att stå på scen och sjunga. Men jag kan också ha lika mycket feeling när folk inte lyssnar. Jag gillar att uttrycka mig i sång. Det är som när man passionerat försöker förklara nåt för nån annan och faktiskt lyckas, säger Darin.